Gryning-fåglar-hav. Foto: Frank Mckenna på Unsplash


 

Folk

Vetenskap, forskning och utveckling

Artiklar och rapporter om sådan forskning som är relevant för ett gestaltiskt förhållningssätt.

 Redaktör: Ulf Grundel

 

 

 


Gestaltterapi är baserad på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet


Vi i Nätverket Gestalt i Sverige vill inspirera de som vill komplettera sin gestaltutbildning med akademisk meritering. Vi startar därför ett forum för Gestalt och Forskning med möjligheter att diskutera synpunkter på vad som kan vara nödvändigt för att detta ska bli möjligt.

Först ut är Dan Borglund med sin artikel Om gestaltterapins identitetskris, psykoterapiforskning och vägval.

För att ge Dans artikel en relevant bakgrund har vi bett psykologerna Margareta Berggren och Lasse Övling, som båda sedan början av 1980-talet har haft en avgörande betydelse för gestaltakademins utveckling, att bidra med sina synpunkter på organisationens uppdrag, historia och utveckling. 

Margareta Berggren startade tillsammans med Lars Norberg Gestaltakademins Organisationslinje 1984. Margareta var också en av grundarna till konsultföretaget Perlan Dialog & Ledarskap tillsammans med Lars Norberg och Viveka Klingenberg 1986. Mellan 1992 och 1998 var Margareta rektor och styrelseledamot för Gestaltakademin och genomförde på styrelsens uppdrag samarbetet med University of Derby

för att diplomerade från organisationslinjen och terapeutlinjen skulle kunna akademiskt meritera sig för en MSc i gestalt i organisation eller gestaltterapi. Samarbetet varade mellan 2001 och 2012. Margareta har också varit verksam som pedagogisk ledare för organisationslinjen när den startades och terapeutlinjen under tiden för samarbetet med Derby. Det betyder att hon vid olika tidpunkter har haft det övergripande pedagogiska ansvaret för båda programmen. Hon har också haft uppdrag som lärare, handledare och utbildningsterapeut för deltagare från de båda programmen.

Även Lasse Övling har haft uppdrag som pedagogisk ledare för de båda programmen. Också han har haft uppdrag som lärare, handledare och utbildningsterapeut för deltagare från de båda programmen och dessutom varit examinator. Lasse ingick i ledningsgruppen för organisationslinjen i samband med att den etablerades. Han har också varit verksam som ledamot i styrelsen för Gestaltakademin. Lasse är idag känd som ”Radiopsykologen” och som sådan exponerar han traditionens teori och tillämpningar när det gäller den vardag av psykologiska och sociala utmaningar vi alla kan möta i våra liv.

Ulf Grundel

Kulturvägg

Står gestaltterapin i Sverige inför ett vägskäl?

Ulf Grundel introducerar Dan Borglunds artikel om hur gestaltterapin kan ha gått miste om sin relevans i terapivärlden pga brist på forskning.

 Läs mer --> 


Om gestaltterapins identitetskris, psykoterapiforskning och vägval

Läs Dan Borglunds intresseväckande artikel om gestaltterapins identitetskris.

 Läs mer --> 


Kommentarer till Dan Borglunds artikel

Psykologerna och gestaltterapeuterna Margareta Berggren och Lasse Övling kommenterar Dan Borglunds artikel.

 Läs mer --> 

 


Reflexion över Seán Gaffneys artikel "In Transition:
Gestalting Theory from Practice, Practice from Theory"


För den erfarne praktikern kan det vara en utmaning att ta sig an en forskarutbildning där förväntan är att arbeta analytiskt och teoretiskt. För praktikern är teorin i första hand ett stöd för handling, inte analys. Om denna utmaning skriver fil.dr. Seán Gaffney i artikeln In Transition Gestalting Theory from Practice, Practice from Theory (2015). 

Seán beskriver en praktikers väg till en teoretiker och analytisk akademiker men med den praktiska kompetensen intakt, rent av bättre.

Seán är trogen gestaltteorin och tillämpningen genom att använda sin subjektivitet när han beskriver upplevelsen och utmaningen i sin utbildning till forskare. Han bjuder in tre respondenter att med utgångspunkt från ett utkast bidra med reflektioner. Dessa integreras i artikeln. Respondenterna bidrar utifrån sina erfarenheter att förena praktik och akademisk analytisk kompetens. Dels för de en dialog med själva texten (objektet), dels med innehållet (subjektet). Metoden blir akademisk och analytiskt i jämförelse med om den varit dialogbaserad i ett faktiskt möte mellan dem och Seán.

Jag vill ta tillfället i akt med en personlig kommentar. 
Seán har sedan 2010 varit min handledare och coach i gestaltteori som stöd i mina forskningsprojekt.
Utan hans briljanta kompetens och utan tillgång till hans bibliotek – som jag nu fått ta över vad gäller den mest väsentliga litteraturen – hade jag stått mig slätt. Ett varmt tack Seán!

Seán Gaffneys artikel ingår i Global Perspectives on Research, Theory and Practice. A decade of Gestalt! (Mistler och Brownell, 2015). Väl värd att läsa för den som söker svar på frågor om sammanhanget gestaltteori, tillämpningar och forskning.

Ulf Grundel
 


Referenser i urval

Gaffney, S. (2010), Gestalt at Work. Integrating Life, Theory & Practice, Volume I.  New Orleans: The Gestalt Institute Press.

Gaffney, S. (2010), Gestalt at Work. Integrating Life, Theory & Practice, Volume II. New Orleans: The Gestalt Institute Press. 

Gaffney, S. (2013), Groups, Teams and Groupwork Revisited. Queensland: Ravenwood Press.

Gaffney, S. & O´Neill, B. (2013). The Gestalt Field Perspective. Methodology and Practice. Queensland: Ravenwood Press.

Gaffney, S. (2015). In Transition: Gestalting Theory from Practice, Practice from Theory. Pp. 454-481.

Mistler, B., J. & Brownell, P. (2015). Global Perspectives on Research, Theory and Practice. A Decade of Gestalt. Newcastle upon Tyne: Cambridge Scholars Publishing.

Kulturvägg


In Transition: Gestalting Theory from Practice, Practice from Theory

Seán Gaffney beskriver sin väg från utövare av Gestalt till teoretiker och tillbaka till utövare, med sin praktik belyst av de teoretiska perspektiven han erövrat på vägen.
Artikeln kommenteras av tre kollegor,
Sue Congram, Brian Mistler och Philip Brownell, löpande i texten.

 Läs mer --> 
 



Angående att utbilda sig på Gestaltakademin i Skandinavien


Björn Wrangsjö diskuterar tillsammans med Lena Söderlind i en artikel möjligheterna för diplomerade gestaltterapeuter att leva på sin verksamhet och om framtiden handlar om en legitimationsgrundad utbildning. Nätverket Gestalt i Sverige publicerar artikeln eftersom vi vet att frågorna bland enskilda utövare upplevs som angelägna. Är en akademisering av diplomutbildningen möjlig eller finns det alternativ? I så fall vilka?
Från The European Association for Gestalt Therapy (EAGT) finns det ett intresse av en utveckling mot en mer forskningsbaserad tillämpning för både gestaltterapeuter och organisationsutövare. Hur ser intresset ut för en sådan utveckling i Sverige? Och möjligheterna? Vad tycker Gestaltakademin (GA), Sveriges Auktoriserade Gestaltterapeuter (SAG) och Föreningen Gestalt i Organisationer (FGO)? Och vad tycker alla diplomerade och examinerade utbildade från såväl långa som kortare utbildningar? Vi har ställt frågorna till Per Andersson (GA), Fredrika Sandell (SAG) och Ann-Charlotte Ingmarsdotter (FGO) som är styrelseordföranden i respektive organisations styrelse och hoppas på svar. Vi kommer att publicera svaren i anslutning till Björns och Lenas artikel.

Vill du som enskild utövare uttrycka din åsikt direkt till oss är du välkommen att höra av dig. Eller är du rent av någon som har uppfattningar utan ha gått några av Gestaltakademins program men har kännedom och intresse, så hör av dig till oss.

Björn Wrangsjö är barn- och ungdomspsykiater, docent, psykoanalytiker och familjeterapeut. Under flera år var han verksam som ledamot i Gestaltakademins styrelse.

Lena Söderlind har en bakgrund som lärare, är diplomerad gestaltterapeut, Steg-1-utbildad med kompetens i KBT och affektfokuserad terapi samt har erfarenheter från psykiatrin. Hon har haft ledningsansvar för Gestaltakademins terapeutprogram och undervisar idag på programmet.

Lars Berg, VD Nätverket Gestalt i Sverige AB
Ulf Grundel, redaktör Forskning och utveckling, Nätverket Gestalt i Sverige

Havskväll


Angående att utbilda sig på Gestaltakademin i Skandinavien

Björn Wrangsjö och Lena Söderlind reder ut möjliga svar på frågorna:
• Hur ska GA-terapeuter kunna leva på sin verksamhet?
• Hur kan man tänka om en legitimationsgrundande utbildning?

 Läs mer -->