Gryning-fåglar-hav. Foto: Frank Mckenna på Unsplash


 

av Ulf Grundel


Gestaltteorin är inte föremål för forskning och utveckling inom svensk akademi. Den har i snart 50 år varit central för återkommande, kvalitativa och fleråriga utbildningsprogram i Sverige med inriktning på terapi och organisation. Dock i begränsad omfattning med referenser till aktuell forskning och har därmed låg akademisk behörighet. Hur kommer detta sig? Den saknar inte referenser till aktuell forskning och väl dokumenterad akademisk behörighet om man söker sig utanför Sveriges gränser, framför allt till anglosaxiska sammanhang. Man behöver inte ta sig längre än till Norge om man är intresserad av detta.

Jag har arbetat med teorin och dess tillämpning i kvalificerade sammanhang i fler än 20 år, framför allt som praktiker och expert men också inom ramen för min forskarutbildning. Under sex år senast har jag studerat samproduktion av kunskap på en akademi som jag också tillhörde som doktorand. För den presenterade jag i oktober 2021 ett manus för den tänkta avhandlingen. Syftet med seminariet var att diskutera de etiska villkoren för arbetet – framför allt för den empiriska process jag genomfört på akademin – inför att slutföra mitt arbete inför disputation. Någon sådan diskussion kom inte att föras. Seminariet fick ett förlopp som ledde till att jag bestämde mig för att avsluta studierna.

Mitt fokus nu är att gå vidare. Jag publicerar därför mitt manus på NGS webbsida och bjuder in till läsning, reflektioner och kritik. Jag är öppen för att med forskare, studerande, experter och praktiker diskutera aspekter av mitt arbete som kan vara intressanta för dem och som kan komma till nytta. Jag vill bidra till tankar och idéer som kan leda till att teorin med tillämpningar också i Sverige blir föremål för en akademisk granskning och utveckling och därmed också bidrar till större praktisk behörighet. Mitt arbete har akademiska brister. Dessa kan kopplas till min huvudfråga nedan. Det var dock inte bristerna som fick mig att ta beslutet att avsluta. Det var akademins sätt att möta resultatet av ett arbete som pågått under flera år trots att detta mot bakgrund av den empiriska processens utfall kunnat anas långt tidigare.

Min huvudfråga gäller den relationella aspekten av teorin och dess tillämpning. Jag är intresserad av synpunkter på hur jag arbetat med den och med tillämpningarna. Jag behöver svara på frågan om arbetet kan ligga till grund för en bearbetning som kan resultera i en bok. Jag är öppen för ett partnerskap. Jag är också öppen för att ställa materialet till förfogande för den som är intresserad och vill använda sig av det på annat sätt vare sig det gäller forskning eller praktik. Gärna i en samproducerande anda som kan komma till ömsesidig glädje även om min ambition inte är den som den var under de sex år jag arbetade med uppgiften.

Inför fortsättningen vill jag reda ut några frågor om gestaltteorin jag reflekterat över och som kan ha betydelse för den eller de som är intresserade av ämnet. Mina frågor uppkommer mot bakgrund av två perspektiv.
Dels skriver jag utifrån att ha introducerat en teori som var främmande för det akademiska sammanhang jag studerade. Intresset och kritiken till stöd för tillämpning var svagt. Samtidigt konstaterar jag att utan den forskningsprocess som blev utfallet hade jag inte reflekterat över den som jag nu gör. Teorin har inbyggda otydligheter – framför allt när det gäller organisationstillämpningar – som den eller de som arbetar med den har att belysa.
Dels skriver jag med förhoppningen att någon eller några av alla de deltagare jag lärt känna och arbetat med genom åren – men också någon eller några av de kompetenta kollegor jag arbetat med – vill intressera sig för teorin och forskning. Några finns redan vars arbeten jag hoppas att NGS kommer att få ta del av i framtiden. Fler kan kanske ansluta sig till detta viktiga utvecklingsarbete? Intressant är också om den forskare, studerande eller praktiker/expert som inte känner till gestaltteorin intresserar sig för den. Så oavsett vem du är, varmt välkommen med synpunkter!


Gestaltteorin

Gestaltteorin – som vi inom NGS känner den – har inte varit ett ämne som har varit föremål för akademisk utveckling i Sverige. Det saknas lärosäten som erbjuder möjligheter till vetenskapliga studier baserade på teorin och tillämpningar. Det betyder att den inte granskas kritiskt på ett sätt som skulle kunna göra den mer relevant. Akademier kan inte belastas för detta. Frågan om akademisk utveckling drivs inte i tillräckligt stor utsträckning av diplomerade praktiker/experter. Initiativet måste komma från dessa som då också intresserar sig för att bidra till möjligheter och lösningar med stöd av forskning som inte initialt fokuserar gestaltteorin. Teorin i sig är endast intressant om den bidrar till att tillgodose behov av utveckling inom ett forskningsfält.

Etablerade praktiker/experter med gestaltteoretiska tillämpningar har som regel ett stort samhällsengagemang. De deltar med insatser i stort som smått när det gäller att bidra till ett bättre samhälle. Mestadels arbetar de berömvärt för att göra det möjligt för den enskilde, en grupp av enskilda eller för en organisation att bidra till en bättre tillvaro, ett bättre samhälle eller en bättre värld.

Gestaltteorin har sina rötter i en samhällskritisk tradition där grundarna från tidigt 50-tal och framåt och efterföljarna fokuserat demokratisk utveckling, allas lika värde och ett rättvisare samhälle. Demokratisk utveckling förutsätter att teorier och tillämpningar som ligger till grund för samhällskritik är föremål för en akademisk och kritisk granskning. Annars är det svårt för praktiker/experter att hävda att man till fullo är en del av det demokratiska samhället vars utveckling man vill bidra till. Andra kan också ifrågasätta teorins tillförlitlighet om den inte utvecklas och granskas akademiskt.

Teorin är väl beforskad i USA och i Storbritannien m.fl. länder som tillsammans kan sägas utgöra ett transatlantiskt gestaltteoretiskt nätverk. Det finns således goda möjligheter för den akademi som i Sverige skulle intressera sig för att – med utgångspunkt från gestaltteori – söka kunskaper om forskningsläget. I mitt manus finner man referenser.

Av särskilt intresse att nämna är Norge som har etablerat en akademisk grundutbildning – Norsk Gestaltinsitutt HØjskole (NGI) – med inriktning på gestaltterapi. Utbildningens kvalitet säkerställs genom en hØjskolestyrelse som leder utbildningsorganisationen med det övergripande ansvaret och en professor i gestaltterapi som leder FoU-verksamheten. I utbildningsorganisationen ingår väl meriterade och erfarna lärare och handledare med såväl internationell som norsk bakgrund. Organisationen driver också utbildningar med engelska som kursspråk.


Vad är gestaltteori?

Det finns en otydlighet när det gäller begreppet gestaltteori. Gestaltpsykologi som begrepp är synonymt med gestaltteori om man håller sig till en vetenskaplig definition. Så är det inte med de tillämpningar som såväl nätverket i Sverige som det transatlantiska nätverket bygger på. Med gestaltteori i dessa menas mer än gestaltpsykologi: Existentialism och dialogfilosofi som vägledande för det förhållningssätt som en praktiker/expert av gestaltteori tillämpar. Fenomenologi och pragmatism som vägledande för arbetsmetoder. Psykologin som tillämpas till stöd för både förhållningssätt och arbetsmetoder är mer komplex och mångfacetterad. Det finns ett antal huvudinriktningar: Gestaltpsykologin med förankring i holismen som filosofi. Till den kan såväl Lewins fältteori med tillägg av Systemteori fogas som en huvudinriktning. Men också den Humanistiska psykologin med sina värderingar och förhållningssätt vad gäller synen på människan och förutsättningar för dennes utveckling. Därutöver tillkommer teorier och metoder delvis baserade på de olika huvudinriktningarna: Teorin om Självet, Teorin om Erfarenhetscykeln, Teorin om Figur & Grund, Teorin om Awareness, Teorin om Polariteter samt Teorin om den paradoxala förändringen.

Det specifika med gestaltteorin – som den förklaras och utövas av nätverken – är att den saknar en övergripande teori. Som framgår av stycket ovan bygger den på ett spektrum av teorier, filosofier, synsätt och metoder. En teori utan teoretisk överbyggnad definieras som eklektisk. Teorierna, filosofierna… har förvisso ett släktskap. De är relationella och de stödjer meningsskapande. Med relationella menas att de används till stöd för ett interaktivt och iterativt utbyte mellan individer, grupper och organisationer. Syftet med utbytet är att stödja mening och växt. I detta finns en möjlig teoretisk överbyggnad om den preciseras och utvecklas.

Existentialismen definieras ofta av praktiker och experter inom fältet som gestaltteorins metateori på ett sätt så att den kan förstås som en övergripande teori. Med metateori – om vi håller oss till vetenskapen – menas en teori som har andra s.k. objektteorier som studieobjekt. Hur relationen mellan existentialismen som metateori och övriga teoretiska komponenter i gestaltteorin – om dessa ska betraktas som objektteorier – preciseras inte med undantag av fenomenologin. Relationen är utan tvekan betydelsefull om man läser litteraturen. Det finns dock inflytelserika praktiker och experter – framför allt inom den transatlantiska traditionen – som framhäver gestaltpsykologin och/eller pragmatismen som överordnad utan att benämna dessa som metateorier. Relationen mellan existentialismen och fenomenologin ligger dock i fenomenologins utveckling fristående gestaltteorin. När det gäller synen på gestaltteorins metateori finns en möjlighet till ökad tydlighet för praktiker/experter som en utvecklad akademisk behörighet kan bidra till för att därmed underlätta begripligheten om vad för slags teori man arbetar med när man kommunicerar den.

Att förhålla sig till gestaltteorin som eklektisk teori är en utmaning när den i nätverkens tappning ska diskuteras akademiskt då den är så mångfacetterad, framför allt när praktiker/experter ska möta sina klienter eller uppdragsgivare för att förklara dess tillförlitlighet. Det skulle kunna underlätta om den i större utsträckning relaterades till aktionsforskning, deltagande aktionsforskning samt interaktiv och konsultativ forskning som tradition med metoder. Gestaltteorins tillämpningar är praktiska och hantverksmässiga med Lewins fältteori och tillämpningar som gemensam nämnare. Det behöver påpekas att det finns rikligt med transatlantiska akademiska arbeten och litteratur som väl utvecklar sambandet mellan aktionsforskning, deltagande aktionsforskning, interaktiv samt konsultativ forskning och gestaltteoretiska tillämpningar. Den som läser mitt avhandlingsmanus kommer att upptäcka detta.

Med förhoppningen att det finns intresse att ta del av mitt manus och komma med synpunkter.
Se länk för nedladdning nedan.
Min mailadress: ulf.grundel@telia.com

Avslutningsvis vill jag tacka David Hof som är en kompetent och fin person att bolla skisser av figurer med, de som jag inte redovisar med stöd av referenser. Om skisserna kommer att få ett slutligt och en mer smakfull design av honom avgörs om materialet kommer till nytta i en mer genomtänkt form.

Jag tillägnar Fil.dr. Séan Gaffney (1942 – 2022) mitt arbete. Under en period av 10 år förde han och jag regelbundet intressanta och utmanade samtal med varandra om gestaltteorin och dess tillämpningar. Nu läser jag vad han i egenskap av forskare och författare publicerat i form av böcker och vetenskapliga artiklar för att hålla liv i kunskaperna men också de ca ett 50-tal av böcker jag fick av honom och som han menade var de mest centrala för en forskare eller praktiker med gestaltteorin som fokus. Seán i varmt minne.

Manuset kan du ladda ner och läsa genom att klicka på den här länken.


Faktaruta

Ulf Grundel är redaktör för Gestalt och Forskning, Nätverket Gestalt i Sverige (NGS). Han är diplomerad från Gestaltakademins långa organisationsprogram. Som påbyggnad på sin diplomutbildning har han en MSc Gestalt in Organisations från University of Derby samt en Fil.lic. i Människa-Maskin med inriktning på genus och med gestaltteoretiska tillämpningar från Luleå Tekniska Universitet (LTU). Efter sin licentiat har han byggt på sina forskarstudier som företagsdoktorand med inriktning på innovation, design och teknik med avsikt att fördjupa de gestaltteoretiska tillämpningarna han har utvecklat i sin master och licentiat. Förutom avhandlingsarbete har hans doktorandstudier medfört sex doktorandkurser i ämnen med anknytning till doktoranduppgiften, framför allt aktionsforskning, deltagande aktionsforskning samt interaktiv och konsultativ forskning. Fokus i doktorandstudierna var mikronivåns samproduktion av kunskap med stöd av en empirisk undersökning på den akademi han tillhörde; hur en grupp forskare på den samproducerade. Arbetsnamn på hans avhandlingsarbete är: En empirisk undersökning av mikronivåns samproduktion i samarbete med ledningsgruppen för en företagsforskarskola. Abduktion som metod för att analysera den relationsorienterade forskningsprocessens bidrag till utveckling.

Ulf har varit verksam som pedagogisk ledare, lärare, handledare och examinator på Gestaltakademins organisationsprogram och också på några av organisationens kortare program samt lärare på terapeutprogrammet. Under två år var han förordnad som biträdande lektor på University of Derby i samarbete med en kollega – också tillika biträdande lektor på University of Derby – som samtidigt doktorerade på Derby samt en professor från LTU som tutor och som tillika var akademiskt ansvarig för kursgruppen. Programmet genomfördes som ett internt program för Sandvik AB i Sverige efter ett avtal mellan Gestaltakademin och University of Derby.