Fjälltopp. Foto: Nina Lindgren på Unsplash.


 

Mindfull cat


Grannens ljudliga toalettbesök har blivit en plåga både natt och dag i det lyhörda huset – vad kan vi göra för att få stopp på detta?

Läsarbrevet till Hyresgästföreningens tidning Hem & Hyras frågespalt  besvaras av en jurist, men också av en lärare på företaget Mindfulnesscenter: "Irritation uppstår när verkligheten inte är som vi tycker den borde vara", och eftersom man inte kan kritisera en grannes toalettvanor "så återstår för er att hantera ljudet på annat sätt. Det kan vara att släppa fokus på att bli av med ljudet och nå acceptans genom att odla medkänsla för grannen som verkar ha hälsoproblem."

Det är en illustration till kärnan i mindfulness, en metod med rötterna i buddistisk meditation: medveten närvaro utan att värdera eller döma. Den sägs kunna råda bot på stress, nedstämdhet och ångest. Mindfulness används med viss framgång inom bland annat KBT, kognitiv beteendeterapi.

Men spridningen är mycket vidare än så. Mindfulness har blivit en industri som sägs omsätta över 400 miljarder kronor. Begreppet ger över 48 000 träffar på nätbokhandeln Adlibris. Man kan vara "mindful" i allt från hundägande till föräldra- och ledarskap. Metoden lärs ut i skolor, i näringslivet och hos myndigheter. Mindfulnesscenter uppger att de har utbildat över 2400 instruktörer. För drygt 40 000 kronor kan man gå kurser och få ett "certifikat" som mindfulnesstränare. "Certifierad" och "auktoriserad" kan dock betyda lite vad som helst, men sammanblandas ofta och kanske avsiktligt med "legitimerad", vilket betyder av Socialstyrelsen godkänd och statligt övervakad verksamhet. Mindfulness kan vem som helst lära ut.

  Att också mindfulnessappar omsätter enorma summor ser ut som en ironi: man behöver inte ens släppa mobilen då också stresshantering ryms i samma "bottenlösa godispåse" genom vilken uppmärksamhetsindustrin sägs orsaka så mycken distraktion och stress. Också världens ekonomiska elit tillämpar mindfulness. År 2013 introducerades "mindful management" på Världsekonomiskt forum i Davos.

I boken "McMindfulness. How mindfulness became the new capitalist spirituality" (Repeater) går den amerikanske ledarskapsprofessorn Ronald E Purser till frontalangrepp mot denna "kapitalistiska andlighet". Han hävdar att träning i "medveten närvaro utan att värdera" har undergrävts av näringslivet och blivit ett nyliberalismens verktyg för att öka effektivitet och lönsamhet genom att anställda drillas i stresshantering, men utan att ifrågasätta villkor och socioekonomiska förhållanden. Författaren kallar mindfulness ett politiskt och socialt bedövningsmedel.

Det handlar egentligen bara om koncentrationsträning, men har givits en betydligt vidare tolkning. "Positiv psykologi" har avpolitiserat och privatiserat fenomenet stress. Det har blivit en teknik utan moralisk kompass, utan avsikt på samhällsnytta. De som förespråkar mindfulness talar aldrig om det kapitalistiska systemets nyckfulla cykler med dess groteska klyftor i välstånd och makt.

När mindfulness beskrivs finns där ofta en fluffig föreställning om att praktiken leder till förkovran av människan, till ökad medkänsla och godhet. Purser menar att övningarna gör människor fogliga och accepterande. Skulle amerikanska militären satsa på mindfulnessövningar om de ledde till att drönarförare började överväga det moraliska i sina handlingar? Uppmaningen att inte värdera leder mot ett etiskt tomrum.

Mindfulnessläran vänder uppmärksamheten inåt, mot individen. Problemen sägs bero på din attityd, ditt sätt att tänka. Och det går att justera så att du fungerar bättre i vinstmaximeringskvarnen. Mindfulness armerar den nyliberala marknadsideologi där man är antingen vinnare eller förlorare och hindrar ansatser till kollektivt handlande och förändring. 

Om en naturlig eller "sund" reaktion på en övermäktig arbetssituation medikaliseras och diagnostiseras ifrågasätts inte de strukturer som orsakar problemen. Mindfulness lär att vi ska acceptera, inte värdera och ifrågasätta, vare sig det gäller klimatångtest, orättvisor eller arbetssituationen. Individen kan "välja" mellan stress och välbefinnande.

I positivt tänkande- genren är regissören och "inspiratören" Kay Pollak en svensk frontfigur med en rad storsäljande böcker som "Att välja glädje" bakom sig. Han är en av de mest anlitade talarna i den evighetsslinga av events och "inspirationsdagar" som samlar såväl undersköterskor och lärare som stjärnsäljare och chefer. I den industrin får ståuppkomiker, tv- personligheter och före detta idrottsmän status av orakel inom mellanmänskliga relationer.

Googles mindfulnessguru Chade Meng Tan hade den officiella titeln "Jolly good fellow". Han gick i pension vid 45 års ålder med förhoppningen att ha skapat förutsättningar för att göra mindfulness- meditation tillgänglig för hela mänskligheten, vilket skulle leda till fred i världen.

"Mindfulnessrörelsen", skriver Purser, "är ett exempel på en ideologisk kantring, med en besatthet vid hälsa och lycka som blir ett moraliskt imperativ." Den kan sägas ha fått fart vid den finansiella härdsmältan 2008. Det kapitalistiska systemet står inför nya utmaningar för hur arbetskraften ska kunna tyglas. Mindfulness är ett sätt att upprätthålla hierarkier med ett slags krypto- buddistisk liberalism, med ett underförstått förmodande att "spirituella" funderingar i grunden är progressiva.

Purser är grundlig men alltför mångordig, tyvärr en sjuka som vidlåder många populärpsykologiska böcker. Materialet skulle kunna koncentreras till en längre artikel, och skulle då också bli tillgängligt för många fler. 

Enligt Purser är mindfulness baserad på "skräpvetenskap", "junk science". Med en mängd exempel visar han hur klen metodens vetenskapliga underbyggnad är. Alla dessa hjärnavbildningar från scanningar med funktionell magnetresonanstomografi (fMRT) säger i själva verket mycket lite eller ingenting om psykologiska processer.

En portalfigur för mindfulness är Jon Kabat- Zinn, som startade ett center för stresshantering och smärtlindring med inslag av meditation i slutet av 70- talet. Det var vid den tid då nyliberalismen fick vind i seglen under Margaret Thatcher och småningom Ronald Reagan. Sociologen Pierre Bourdieu definierade nyliberalismen som "ett program för att förstöra kollektiva strukturer som kan tänkas hämma renodlad marknadslogik".

Genom sin bakgrund som molekylärbiolog har Kabat- Zinn givit en aura av vetenskaplighet åt "Mindfulness- based stress reduction" (MBSR), vars kurser nu erbjuds på¨över 600 kliniker runt om i världen. "Initiationsriten" är att äta ett russin mycket långsamt och lägga märke till varje nyans i processen.

Purser riktar också ljuset mot det skymningsland där mindfulnessförespråkare ibland hänvisar till zenbuddistiska grunder för att i andra sammanhang försäkra att metoden inte har religiösa kopplingar. Målgruppen avgör; till exempel vill myndigheter och skolor helst att övningarna sker under sekulär terapiflagg. Skådespelerskan Goldie Hawn står bakom mindfulnessprogram för skolbarn, som då sägs vara "vetenskapligt" baserade. Vid andra tillfällen har hon hyllat förbindelser med Dalai Lama, Tibets andlige ledare.

Metodens  koppling till buddistisk meditation har med idéer om jag- upplösning och universell enhet att göra, vilka i en strömlinjeformad version har kommit att stå för begrepp som mildhet, medmänsklighet och fred. Här har tron rensats från våld och religiösa motsättningar, och kan framstå som ett slags from spa- och må bra- filosofi. Den franske filosofen Pascal Bruckner har liknat Dalai Lama vid den storsäljande författaren Paulo Coelho, vars new age– betonade själsövningar slår an i Europa och USA som en ”global, andlig esperanto som passar alla”.

Men buddismen är ofta inblandad i konflikter och tas gärna till för att motivera lydnad och anpassning. Exempelvis uppmanar burmesiska nationalistiska munkar till våld  mot muslimer, och i Thailand har buddistmunkar uttalat att det är tillåtet att mörda kommunister. Dalai Lama varnar för att Europa kommer att bli muslimskt eller afrikanskt på  grund av invandring och flyktingströmmar.

Mindfulnessmodets lönsamhet svarar mot ökningen av psykiska besvär. Världshälsoorganisationen WHO kallar stress "vår tids epidemi". Sedan 2014 är psykiatriska diagnoser den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Stressrelaterade åkommor står för huvuddelen av ökningen, medan tyngre diagnoser som psykoser och depressioner ligger relativt konstant. Antalet unga människor som söker psykiatrisk hjälp har ökat med 100 procent på tio år. Hälften av de mellan 16 och 29 år har problem med stress, enligt en rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Efterfrågan på vård för psykisk ohälsa har ökat. Det har blivit lättare att få hjälp, och att söka vård för den sortens åkommor är inte lika stigmatiserande som tidigare. Människor söker professionell hjälp också för händelser och sinnestillstånd som hör till livet, vilket bland andra överläkaren i psykiatri Stefan Krakowski har påpekat.

Orsakerna till den tilltagande psykiska ohälsan är oklara. Vilken roll den ständiga uppkopplingen, sociala medier och ett gränslöst utbud av film och tv- serier spelar är inte lätt att säga, men för många blir det sällan tillfälle att låta hjärnan vila. Kanske representerar de smarta mobiltelefonerna den snabbaste och mest genomgripande kulturförändringen i historien.

Är det som ett slags mental krockkudde eller smärtlindring som mindfulness har fått så vidsträckt spridning, i en tillvaro där ideliga störningar och krav på simultankapacitet skapar kaos i många människors medvetanden? Men frågan inställer sig förstås om man verkligen bör lindra symtomen i stället för att göra något åt roten till problemen.

"Mindful" betyder att vara uppmärksam, något att tänka på inför utbudet av alla lyckorecept och vilka underliggande syften de kan ha. De kan gå långt utöver att förlika sig med grannens toalettvanor.

 

Anders Mathlein
Frilansskribent och författare.