Gryning-fåglar-hav. Foto: Frank Mckenna på Unsplash


 


Frågeställningar

Hur ska GA-utbildade terapeuter kunna leva på sin verksamhet?
Hur kan man tänka om en legitimationsgrundande utbildning?

Historik vad gäller GA och psykoterapeutlegitimation

Inrättande av psykoterapeutlegitimation

År 1985 infördes legitimationen för psykoterapeuter. Sverige är ett av de få länder som betraktar psykoterapi som ett yrke som ska underställas myndigheter ”Social Wellfare Boards”, Socialstyrelsen. Yrkestiteln psykoterapeut är skyddad i lag och får bara användas av legitimerade psykoterapeuter. Bara legitimerade psykoterapeuter får anställas som psykoterapeuter av landsting och kommuner i deras hälso- och sjukvård. Legitimationen ses som en garanti att psykoterapeuten är välutbildad och arbetar på väl beprövat sätt. Den legitimerade psykoterapeuten står under tillsyn av Socialstyrelsen liksom bland annat läkare, psykologer och sjuksköterskor. 
Psykoterapeutexamen

Legitimation som psykoterapeut kan erhållas av Socialstyrelsen efter psykoterapeutexamen. Utbildningen måste ha genomförts hos en utbildningsanordnare som har examensrätt från Högskoleverket. Examen kräver 90 högskolepoäng under tre års studier på halvtid. Studenten måste, för att vara behörig till psykoterapeutstudierna ha avlagt psykologexamen, läkarexamen med specialistkompetens i psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri, socionomexamen eller annan motsvarande utbildning på minst 180 högskolepoäng. För de två sistnämnda grupperna krävs dessutom grundläggande psykoterapiutbildning. Psykiatriker och barn- och ungdomspsykiatriker och psykologer har steg 1 inbyggt i sin utbildning.
Efter den grundläggande psykoterapiutbildningen motsvarande tidigare steg 1, inklusive egenterapi, ställs krav på två års yrkeserfarenhet inom psykiatrisk vård eller motsvarande (undantag från detta krav görs för läkare med specialistkompetens i psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri). Utbildningsanordnarna har sedan mer detaljerade antagningsbestämmelser som kan vara något olika. För att den teoretiska kunskapen ska kunna förankras och fördjupas i den kliniska tillämpningen krävs att man under utbildningens gång kan arbeta halvtid med psykoterapeutiska uppgifter. Kraven för psykoterapeutexamen kan komma att förändras inom de närmaste åren.    

Inkludering av psykoterapimetoder

Från att i början huvudsakligen handla om psykodynamisk psykoterapi – PDT. kom småningom behovet av att vidga gruppen av psykoterapimetoder. Socialstyrelsen hade prövning av vilka metoder som kunde inkluderas. Forskningsevidens var ett avgörande kriterium.  En arbetsgrupp under ledning av Ulf Bring tillsattes av Socialstyrelsen med representanter för bland annat gruppterapi, familjeterapi och kognitiv terapi. Jag, Björn, var representant för landets familjeterapiutbildare. Så småningom stängde Socialstyrelsen gradvis denna ”dörr” och nya metoder prövas nu socialstyrelsen även om försök att ”knacka på ” av representanter för andra utbildningar. Jag drev frågan under ett par år utifrån att den kroppsorienterade psykoterapin jag representerade innehöll alla komponenter som vanns i PDT.  Jag blev invald i GA’s styrelse på initiativ av Barbro Curman bland annat för att hålla GA informerade om legitimationsfrågan.

Förändring av utbildarbehörighet

Under ett antal år kunde såväl steg-1 som steg-2 utbildningar administreras av varje kursgivare som kunde uppbåda kompetenta lärare och en utbildningsplattform som fyllde kriterierna. Högskoleverket stängde så småningom denna dörr vad beträffar vilka utbildningsanordnare som skulle ha behörighet att genomföra steg-2 utbildningar. Så långt hade jag som ledare för Institutet för utbildning i barn- och ungdomspsykiatri utbildat både steg 1-, steg 2-terapeuter och handledare i psykoterapi vilket nu sattes stopp för. Utbildningsinnehållet var i stort oförändrat men utbildningskontexten skulle ändras. Kraven på utbildningsanordnaren ökade. Olika kursgivare kunde ansöka om att bli behöriga. En grupp tillsattes som skulle granska dessa kursgivare. Förutom granskning av om man levde upp till den traditionella kursstrukturen granskades bland annat också forskningsanknytning, litteraturlistor utifrån aktualitet. Utbildarna skulle framgent ha mycket tydligare akademisk förankring. Bland de som ansökte om att få sin utbildning prövad var GA, som befanns inte leva upp till kriterierna.  Jag tror det handlade om kursdeltagarnas utbildningsnivå, bristen på koppling till forskning bland annat. Jag var med i gruppens hearing med GA.  För mig var det en ganska speciell situation. I gruppen från Högskoleverket ingick professor Marianne Cederblad, handledare på min avhandling, Siv Boalt Boëthius som varit min handledare i barnpsykoterapi som jag skrivit forskningsartiklar tillsammans med och Olav Bengtsson divisionschef inom BUP där jag var anställd, å andra sidan hade jag varit hans lärare i familjeterapi. Några kursgivare utöver de som redan var universitetsanknutna godtogs, till exempel Psykoanalytiska föreningens utbildning som jag varit med att forma som medlem av Psykoanalytiska Institutets seminariekommitte, 

Högre akademiska krav

Några år senare gjorde Högskoleverket en förnya granskning med högre ställda krav. De flesta av de nytillkomna underkändes inklusive psykoanalytikerutbildningen som således bara ”överlevde” en utbildningsomgång. De utbildare som blev kvar hade lyckats knyta sig till en högskola som gav psykoterapeutexamen och automatiskt psykoterapeutlegitimation.

GA och akademisk anknytning

GA upplevde att utbildningsdörren var stängd i Sverige och ett försök att få tillstånd en psykoterapeutexamen gjordes via Derby University. Eleverna fick en Mastersutbildning och engelsk psykoterapeutbehörighet. Socialstyrelsen accepterade inte denna utbildning och Socialdepartementet ansåg sig inte kunna överpröva Socialstyrelsens beslut. GA återgick till Diplomutbildningen som under en period fick status av steg-1 utbildning (tillsammans med musikterapeuter, bildterapeuter, dansterapeuter bla) – något som senare avbröts. 

I Norge ger högskoleutbildningen en akademisk examen men inte psykoterapeutexamen så situationen om GA kopplade sig dit riskerar att bli analog med Derby. Diplomutbildningens litteraturlista är också jämfört med den norska utbildningens i det närmaste helt kliniskt inriktad medan den norska är akademisk med utblickar mot teorier utanför gestaltvärlden.

Fortsatt utveckling

Det finns ett önskemål från EAGT om att sätta fokus på forskning inom GA:s utbildningar. Hur kan detta påverka utbildningen framåt? I vilken utsträckning finns intresse för forskning och evidens inom GA? På Södertörns Högskola gjordes försök för ett antal år sedan att starta en humanistisk psykoterapiutbildning som skulle kunna ha likheter med GA´s diplomutbildning. Initiativtagare var Dan Stiwne i Linköping som lyckats få en utbildning i Existentiell psykoterapi att leda till psykoterapeutexamen. Denna utbildning underkändes  dock senare och ledde således bara till en omgång legitimerade psykoterapeuter. Representanter från besläktade metoder samlades. GA representerades bland annat av mig och Helena Kallner. Försöket rann ut i sanden. Ett liknande försök kan eventuellt vara på gång där. För att kunna använda sina Gestaltkunskaper i kliniskt arbete skulle en diplomerad GA-terapeut i dagsläget behöva gå den långa vägen att skaffa sig först en steg 1- och sedan en steg 2-utbildning och dessutom vara behörig att söka den senare.

Hur ska GA-terapeuter kunna leva på sin verksamhet?

Bortom psykoterapi bedriven av legitimerade psykoterapeuter 

Det finns flera gestaltterapeuter som idag försörjer sig på sin GA-utbildning trots att det inte går att komma in i det psykoterapeutiska fältet och ta emot klienter på remiss från sjukvården. 

Psykoterapi bedrivs numera också i begränsad form och kallas ”psykologisk behandling” men den är då grundad i psykologers legitimation. Denna verksamhet är dock inte av stort intresse för andra GA-terapeuter än de som är legitimerade psykologer. För att finna flera vägar att försörja sig på genom sin GA-kompetens och finna fler tillämpningsmöjligheter för sina kunskaper och erfarenheter gäller det kanske också att komplettera sin verksamhet och öppna för att gå utanför den domän som handlar om psykoterapi, definierad som verksamhet bedriven av legitimerade psykoterapeuter, det vill säga psykoterapisamtal på mottagning och inte konkurrera med leg. psykoterapeuter om en viss typ av klienter.

Utanför boxen

Psykoterapeutisk kompetens i vidare mening kommer till användning i olika sammanhang till exempel i arbete med grupper, par, stödsamtal till personal, konfliktlösning, personlig utveckling och terapeutiska samtal med individer. Har man ett tidigare yrke som kan giftas ihop med Gestalt såsom ex. kurator, inom socialtjänsten, skolan är det en väg att utforska. Ett sätt att öka tillämpningen av gestaltmetodik kan vara att sälja in GA som fördjupning/breddning för legitimerade psykoterapeuter och psykologer, men det förändrar förstås inte tillämpningssituationen för GA-terapeuter med diplomutbildningen.

4/11- 2020
Björn Wrangsjö och Lena Söderlind